Walking in a winterwonder land

Jag mår riktigt bra just nu, bättre än jag gjort på flera år.
Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som gör det faktiskt.

För var dag som går tycker jag bättre och bättre om Varberg, denna lilla stad utan något att göra ( inte alltid givetvis, men för det mesta ;) ).
Var visserligen med Sanja och Therese och såg Sunes Jul igår, som WEST hade fixat och det var jätte mysigt verkligen.
Nu för tiden känner jag till o med en släng av vemod när jag åker därifrån.
Det avtar givetvis när jag är hemma i Jönköping och får klappa min älskling och krama på min andra älskling igen.

Jag känner att jag går en utbildning jag verkligen vill gå.
Visserligen kan jag tycka att det går alldeles för långsamt fram, det jag trodde bara var en mjukstart pågår fortfarande.
Dock hellre såhär än utbränd.

Jag har vänner jag verkligen inte vill vara utan, och som gör mig glad när jag är nere.
Vänner jag kan anförtro mig åt och skratta med, ni är änglar!
Jag har två lägenheter och en bil som enligt mig är kanon.
Jag har helt enkelt inget i MITT liv jag kan klaga på.


Hela grejjen kan givetvis bero på att nu när jag kom hem till Jönköping är det hur mycket snö och julstämning (som givetvis sitter i lite sen igår med) som helst.

Och jag blir överlycklig så fort jag får se en julgranskula och lite glitter.
Typ.